Början på ett nytt år

Japan har formellt anammat den västerländska tideräkningen. Åtminstone vad det gäller årscykeln. Årtal räknas fortfarande i många sammanhang i antal år sedan den senaste kejsaren tillträdde (i år Heisei 20). Formellt börjar alltså ett år i Japan den 1 januari, men i praktiken börjar det nya året i många sammanhang i samband med körsbärsblomningen i början av april. Företagen påbörjar ett nytt verksamhetsår och öppnar upp portarna för en ny generation lojala heltidsanställda ”salarymen”. I början av april varje år genomför japanska företag och statliga institutioner en massintagning av nyutexaminerade studenter som påbörjar sin anställning under högtidliga former.

Lika fort som blomningen börjar...

I media och populär debatt (åtminstone utanför Japan) får man ofta intrycket av att det japanska anställningssystemet med livstidsanställning, ömsesidig lojalitet och den omtalade formen av kollektiv rekrytering är på väg att dö ut. Den långa ekonomiska krisen under 90-talet och ständiga kommentarer om systemets otidsenlighet i globaliseringens tidevarv ligger till grund för denna diskurs. Likväl rapporterade japanska tidningar i förra veckan att 850.000 unga japaner välkomnades som nyanställda till företag, myndigheter och arbetsorganisationer över hela Japan under den första veckan i april.

En av dessa många nyanställda är min sambo Junko som påbörjade en fast anställning på Comme des Garçons i veckan som gick. Junko är en relativt ovanlig representant för denna grupp eftersom hon varken är nyutexaminerad eller särskilt ung utan redan hunnit jobba en del både på Comme des Garçons och på annat håll. Det är högst ovanligt med ”quereinsteiger” i Japan (dvs. att personer hoppar mellan olika heltidsanställningar eller att man blir heltidsanställd efter att ha varit tillfälligt eller deltidsanställd). De allra flesta nyanställda (dvs. de som får fasta heltidsanställningar i resursstarka arbetsorganisationer) är under 25 år och kommer direkt från en utbildning. Junko märkte direkt av att hon inte är ”freshman” per definition (eftersom hon först började jobba som deltidsanställd). När hon dök upp på den officiella "upptagningscermonin” blev hon vänligt men bestämt avvisad eftersom hon inte är helt ny i firman. Nåja, hon fick i alla fall vara med på festen efteråt.


...lika fort är den också förbi

Även skolor och universitet påbörjade en ny termin i förra veckan. Terminen börjar alltså inte som i Sverige i augusti, utan istället i april när våren kommer. Detta märktes väldigt tydligt på
Chuo-universitetet som var fyllt av nyantagna studenter, i många fall med en överbeskyddande mamma i släptåg. På universitetscampuset konkurrerade en stor mängd ”studentklubbar” om de nya studenternas medlemskap genom att erbjuda vitt skilda aktiviter som sträckte sig från lacrosse till tradjazz. Klubbarnas närvaro är signifikant för det japanska studentlivet som handlar mer om sociala kontakter och bonding, än intellektuell verksamhet och bildning. Studenttiden är en kort och intensiv övergångsfas från den kravfyllda grundskolan till det hårda arbetslivet som liksom körsbärsblomningen betraktas med en smula vemod i Japan för sin påminnelse om livets och i synnerhet ungdomens förgänglighet.